Sant Kirpal Singh, 11 November 1963, USA

Religionerna skapades av människan för ett moraliskt och andligt upplyftande. De skapades för människan men människan skapades inte för dem. Syftet med att ansluta sig till en religion är att lära känna Gud, vilket är det högsta idealet framför oss. Den mänskliga kroppen är en gyllene chans som vi har fått, i vilken vi kan lära känna Honom och i ingen annan kropp. Så vi alla som sitter här, är lyckliga över att vi har fått en mänsklig kropp och att vi också har anslutit oss till någon religion för att uppnå detta livsmål som vi har framför oss.

Vi måste nu se hur långt vi har lyckats med att uppnå detta livsmål (som är framför oss). Med säkerhet kommer en tid då vi måste lämna kroppen. Kroppen är inte permanent. Den är gjord av materia. Materia är gjord av grundämnen och atomer, en sammansättning av så många saker som kommer att falla sönder någon gång. Så materia ändrar sig, förstår du. Vi är kroppens, den mänskliga kroppens invånare. Vi är inte kroppen men vi är kroppens invånare. Vad är vi? Vi är medvetna väsen, medvetna varelser. Medvetna varelser eller vårt eget Själv, om ni så vill, är gjorda av en enda substans och det är medvetenhet. Vad som är uppbyggt av en enda substans, kan naturligtvis inte upplösas eller falla sönder. Det är evigt, oföränderligt. Men kroppen som vi bär, den ändras varje ögonblick av livet. Det har sagts, att varje cell i våra ben byts ut och förnyas inom sju år.

Hela universum är också gjord av materia och materia ändrar sig med samma hastighet som vår kropp (som är gjord av materia) ändrar sig. Men Gud är Allmedvetenhet som består av en enda substans och som inte kan upplösas eller falla sönder. Den är evig. Gud är evig, en oföränderlig permanens (beständighet) och på liknande sätt är vår själ, som är av samma essens som Gud, också evig. Men vår kropp ändrar sig.

Man kommer att upptäcka att alla Mästare har sagt samma sak på sitt eget språk. Soami Ji säger oss: "Åh själ, du är essensen av något som är evigt." På liknande sätt sägs det i Guru Grand Sahib: "Vi är ande i människan och anden är evig, varför fruktar vi att vi måste dö?" Så vi är också eviga. Våra själar är medvetna väsen, deras sanna hem är naturligtvis det som är Allmedvetenhet, vår Faders sanna hem.

Men själen är sammanflätad med sinnet, materian och de utåtriktade sinnena, och identifierad med dessa så mycket att vi inte längre kan skilja vårt eget Själv från kroppen. Vi tänker nu att vi är eviga, men det är en reflektion av Gud inom oss. Vi tänker aldrig på att vi ska dö. Själen kan aldrig dö men den måste lämna kroppen en dag. Våra dagliga erfarenheter visar att vår kropp fungerar så länge som vi är i kroppen. Och vi är i kroppen så länge som en kontrollerande Kraft håller oss i kroppen.

Den mänskliga kroppen är ett underbart hus att leva i. Den har nio öppningar: två ögon, två öron, två näsborrar, mun och genitalorgan, men vi kan inte springa bort ifrån den. Det är ett underbart hus vi lever i. Andningen går ut och den pressas åter tillbaka in i kroppen, och kan inte förbli utanför. Det finns en kontrollerande Kraft som styr den tillbaka in i kroppen igen. Denna kontrollerande Kraft kallas vid olika namn: Gud, och många andra namn.

Så i den mänskliga kroppen kan vi lära känna Gud, men först måste vi lära känna vårt eget Själv därför det är endast själen som kan lära känna Gud. Det lika känner det lika. Men vi är så identifierad, som jag sade, med sinnet, materian och de utåtriktade sinnena så att vi inte kan skilja vårt Själv från kroppen. Vi säger så många saker, "Jag är inte kroppen, jag är inte intellektet, jag är inte de vitala energiströmmarna (Pranas)." Men kan vi analysera oss själva? Vi säger, "Det är min rock, det är min klocka, det är min hatt", vi kan ta av dem när vi så önskar. Vi säger också, "Det är min kropp". Kan vi skaka av den? Men vi vet med bestämdhet att tiden kommer då vi måste lämna kroppen. Och denna kropp bärs av människor till förbränningsplatsen eller till graven – i enlighet med den sed som brukas i varje religion. Så vad är det som lever i denna kropp och som vi är?

Alla Mästare säger att denna värld är temporär. Den håller inte för evigt. Vi lever alla under en stor villfarelse (illusion), de lärda och de olärda, gamla och unga, rika och fattiga. Vi skall nu se varför vi lever i denna stora illusion. Därför att vi inte har lärt känna oss själva. Vi är kroppens invånare och kroppen ändrar sig med samma takt, med samma hastighet som hela världen ändrar sig – som också är gjord av materia (och som förändrar sig med samma hastighet). Eftersom vi är identifierade med kroppen, som ändrar sig och hela världen ändrar sig också (därför att den är gjord av materia) tänker vi – då två saker rör sig med samma hastighet (och vi är identifierade med dem) – att de är stillastående. Vi kan föreställa oss två tåg som går, vi sitter i ett av tågen medan tågen åker jämsides med samma hastighet. Ibland händer det verkligen, människorna som sitter i båda tågen gläder sig: "Åh, vi står stilla", trots att båda tågen går mycket fort. Det är en illusion (villfarelse) vilken vi måste komma ifrån.

Guru Nanak säger: "Så länge vi inte känner vårt eget Själv är vi alla under en stor illusion." Hur kan vi komma ur denna illusion? Vi måste helt enkelt veta hur vi kan lämna tåget! Om någon som sitter på tåget hoppar av blir han säker på att tågen åker med hög hastighet. Så det är illusionen, förstår ni, i vilken vi alla befinner oss. Det har varit en uppmaning av alla Mästare som kom i det förflutna. Kristus sade: "Lär känna dig själv." Guru Nanak sade: "Lär känna dig själv." De gamla grekerna fastslog samma sak: "Gnoti seaton." Så syftet är: Mästarna kom för att väcka oss: "Åh människa, du är identifierad med kroppen, de utåtriktade sinnena och nöjen till den grad att du har glömt bort ditt eget Själv."

Den mänskliga kroppen är den högsta i hela skapelsen i vilken du kan lära känna dig själv. Hur? Genom att komma ur denna villfarelse (illusionen), genom självanalys, genom att resa sig över kroppsmedvetandet. Hur ska man göra i denna fråga? En dag måste vi alla lämna kroppen. Ingen undkommer döden, men om vi vet hur vi kan lämna kroppen så är livets mysterium löst. Om vi vet hur man lämnar kroppen, kommer vi att veta vilken Kraft det är som kontrollerar “oss" (själen) i kroppen. Vi blir en i den Gudomliga Planen Medveten Medarbetare. Alla Mästare har sagt på detta vis.

Maulana Rumi sade: "Åh själ, du är bosatt i din Faders sanna hem vilket är evig oföränderlig permanens. Du sitter fast i stoft och materia. Varför vaknar du inte?" Och han säger, "Det är skam för dig," han använder ordet ’skam’ – "att vara Guds son, att vara Guds dotter, borta från ditt hem. Du leds bort genom sinnet och de utåtriktade sinnena, långt borta från Honom. Och där du är, i det främmande landet, glömmer du bort ditt hem helt och hållet. Så tänk på ditt hem, vem du är." Och hur kan vi göra det?

I Skrifterna finner vi: "Bli stilla och besinna att du är Gud." Vi är anden i människan. Vi är medvetna väsen men identifierade med sinnet, de utåtriktade sinnena så mycket att vi har glömt vårt Själv. Ett helgon sade, att du gjorde ett avskyvärt brott mot ditt eget Själv. Vad är detta avskyvärda brott? Att du är kroppens invånare och att du har glömt bort invånaren, ditt eget Själv. Nu, vad vi än gör, gör vi det på den mänskliga kroppens nivå. Om du skulle fråga småbarn på tre eller fyra år: “Vem är du?" då öppnar han sina ögon och sin mun, han upplever något här i själen. När han blir äldre frågar du: “Vem är du?" och han svarar nu: “Jag är herr Svensson", “Jag är herr Jakobsson", “Jag är svensk", “Jag är fransman", “Jag är tysk", “Jag är indier". Han har glömt bort vem han är.

Detta är villfarelse (illusion), glömska, kanske man kunde säga eller okunnighet, vilken vi måste komma ur. Du kan bara kommer ur den när du analyserar dig själv. Alla Mästare som kom, har sagt oss samma sak, naturligtvis, på sitt eget språk vilket var rådande när de kom.

Vi finnar i Skrifterna: "Samla dina skatter i himlen", skatter som du samlar här kommer att bli uppätna av mal och rost. Men det finns en plats där varken mal eller rost kan förstöra dem. Det finns något att samla. Och åter säger de: “Om du inte förlorar ditt eget själv (egot), kan du inte få det eviga Livet." Vi lever ett liv, ett ytligt liv, på mänsklig nivå. Aldrig skådar vi inåt för att se vad vi är, vem vi är. Vi sätter oss själva fast i valnötens yttre skal utan att bry oss om dess kärna.

Människan har tre aspekter, hon har den mänskliga kroppen, som är gjord av materia. Hon har intellektet. Och människan är själen, en förkroppsligad själ. Vi är lyckliga. Vi har den mänskliga kroppen och vi har gjort stora fysiska framsteg genom att ha yttre ägodelar. Också intellektuellt gör vi underbara uppfinningar, men trots detta, när vi frågar någon: “Hur går det med din andliga utveckling?" Så undrar de: “Vad talar du om?"

Vi lever ett liv, där vi äter, dricker och är glada. Detta är det epikureiska sättet att leva, att aldrig bry sig om vårt eget Själv. Det finns livets värden, några är allra viktigast. Den mänskliga kroppen är en gåva från Gud. Den har högsta rang i skapelsen. Den är en gyllene chans, som vi har fått därför att endast i den mänskliga kroppen kan vi lära känna Gud. “Bevara kroppen så länge du kan", säger Kabir. När den en gång tagits ifrån oss, då är det mycket svårt att få en mänsklig kropp igen. De gamla Rishis försökte. De levde åtminstone upp till hundra år. En annan Mästare sade: “Underhåll hästen på vilken du rider." – “En stark själ i en sund kropp."

Vi måste bry oss om kroppen, den skall inte lämnas för sig själv. Men samtidigt är vi inte kroppen utan vi är kroppens invånare. I skrifterna står, “Är inte kroppen mer än kläderna och livet mer än kött?" All dessa yttre ägodelar vi har fått är mindre viktiga än vår egen kropp. Och vi är ännu viktigare än vår kropp. Huset står i lågor och du lyckas undkomma men utan att få något med dig. Du säger: “Tack gode Gud, jag är räddad." De yttre ägodelar är nedbrunna. Du säger “Tack gode Gud, jag är räddad." Kroppen är mer värdefull än ägodelarna. När vi bryter ett ben säger vi: "Tack gode Gud, jag överlevde." Vårt liv är mer värdefullt än kroppen. Men hur beter vi oss? Vi använder hela vår tid, tjugofyra timmar, dag och natt för att skaffa oss världsliga ägodelar eller för att endast underhålla kroppen. Och aldrig bryr vi oss ett dugg om vårt eget Själv. Vem skulle beteckna vårt beteende som vist?

Du är den mest värdefulla skatten i denna mänskliga kropp. Gud har hållit den instängd i olika lådor, skulle man kunna säga. Om någon har fått en diamant så lägger han den i ett skrin, sedan i ett andra, sedan i ett tredje. På samma sätt har Gud förvarat formen av Kristus inom oss, vårt eget Själv och den kontrollerande Kraften som kontrollerar oss i kroppen. Först kommer järnskrinet, den fysiska kroppen. Inom denna finns astralkroppen. Ytterligare har vi kausalkroppen. Dessa är de tre skrin som omsluter oss, för vi är det mest värdefulla. Vi måste skaka av oss dessa skrin för att lära känna vår eget Själv.

Profeten Muhammed säger, “Gud säger, Jag är Skatten gömd inom dig." Du är Gud i människan. Du är själen i människan. När vi kan skaka av oss dessa skrin. “Fadern är inom mig och jag är inom Fadern. Jag och Fadern är ett." “Sonen är färgad i samma färg som Fadern. Fadern talar genom sonen." Detta måste du erfara. Men när? När du skakar av dig dessa kroppar. Så makrokosmos är i den mänskliga kroppens mikrokosmos. Vi måste lösa detta livets mysterium, vad vi är, vem vi är.

Vi har fått livets värden, vi är underbart avancerade fysiskt och intellektuellt. Men vi har gjort lite eller ingenting angående vårt eget Själv. Med alla dessa fysiska framsteg, har vi nu hittat så många system, hur vi kan underhålla kroppen, hur den fungerar, hur den slutar att fungera, hur vi kan återställa den igen. Vi har fått så många system, det äldsta är Ayuveda systemet, sedan kommer Unani systemet, och därefter kommer Allopati. Det finns Homeopati, naturmedicin (och andra system), men dessa är endast för att underhålla kroppen.

Intellektuellt har vi avancerat oerhört mycket. Vi kan höra röster på tusentals kilometers avstånd via radio. Via TV kan vi även se den som talar. Avstånden har krympt på grund av flygplan. Inom några timmer kan vi resa från en världsdel till en annan. Vi kan också kretsa runt jorden (med en satellit) på drygt en timme eller så. Underbart! Nu (1963) försöker vi att nå månen. Men är vi lyckliga med alla dessa framsteg? Nej! Alla är olyckliga. Guru Nanak säger: “Hela världen är olycklig." Kabir säger, “Jag har inte sett någon människa som är lycklig efter att kommit in i den mänskliga kroppen." Och Tulsi säger: “Alla är olyckliga, antingen fysiskt, finansiellt eller mentalt." Finns det något hopp för att en människa kan bli lycklig?

Vi jagar alla efter lyckan, är det inte så? Vi tjänar pengar. Vi har ägodelar. Vi har byggnader. Vi gifter oss, vi får barn, men för vad? Bara för lyckans skull. Vi hittar inte lyckan, men ändå finns den där. Den verkliga lyckan är inom dig. Men trots alla dessa framsteg har vi inte blivit lyckliga. Orsaken är att vårt eget Själv, den andliga sidan är försummad.

Om vi ber vissa böner, läser vissa Skrifter eller utför riter och ritualer på något sätt, så är detta goda handlingar. Att läsa skrifter, att framskrida intellektuellt är bara näring eller föda för din hjärna, för intellektet och gör dig intellektuellt stark. Den fysiska näring, som du ger kroppen gör dig fysiskt stark. Men vad har du givit din egen själ? Det finns Livets Bröd och Livets Vatten. Om vi kan få Livets Bröd och Livets Vatten, då blir också själen stark. Och varifrån kan vi få Livets Bröd?

Tulsi säger: "Du borde sitta vid en Mästare. Du kan bli lycklig." Du kommer att få Livets Bröd och Livets Vatten. Jag hoppas att du minns när Kristus, Jesus gick till en brunn. Där fanns en samaritisk kvinna som bar en hink fylld med vatten på sitt huvud. Han bad henne att ge honom vatten att dricka. Hon sade: “Vi är faktiskt Samariter. Vi har inget att göra med er. Varför frågar du mig om vatten?" Vad sade Han? Han sade: “Hade hon känt till vem det var som frågade efter vatten, skulle hon ha givit honom det." Sen talade han om för henne: “Detta vatten som du bär släcker din törst endast för en stund. Du blir törstig, om och om igen, men om du hade kommit till mig, skulle jag ha givet dig det levande Livets Vatten som skulle ha släckt din törst för evigt." Sedan sade han igen: “Jag är Livets Bröd och detta Livets Bröd har kommit från himlen. Vem som än äter mig och dricker mig har evigt liv."

I sällskap med en Mästare i vars mänskliga pol Gud talar (Han är Guds språkrör) kan du få Livets Bröd och Livets Vatten. Och vad är Livets Bröd och Livets Vatten? Du kommer att finna: "Och Ordet blev människa och levde bland oss." Ordet har blivit människa. Och vad är Ordet? Gud är ordlös, absolut Gud, som ännu inte har kommit i existens. När Gud kom i existens, i uttryck, i aktion då kallas denna uppenbarande Gudskraften för Ordet, Naam eller Shabd. Denna är orsaken till hela skapelsen.

“I begynnelsen fanns Ordet. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Hela skapelsen kom till genom Ordet." Och var är detta Ord? “Ditt Ord är bofast i himlen." Detta Ord är Livets Bröd vilket har kommit från Himlen. Där det har manifesterats, materialiserats, i någon mänsklig pol, kan Han kontakta din själ och dra den tillbaka från sinnet och materia och ge dig Livets Bröd. Så du kan endast vara lycklig om du har Livets Bröd och Livets vatten i överflöd.

Jag citerar dessa saker från bibeln därför att ni människor här i väst är mera förtrogna med bibeln. Exakt samma ord hittar vi även i uttalanden från andra Skrifter, naturligtvis på deras eget språk. Om vi gör spirituella (andliga) framsteg, vilka är livets näring, Livets Bröd, blir vi inte lyckliga. Vi har gjort så många uppfinningar. Vi hotas av ett atomkrig (talet är från 1963). Tacka Gud att Hans medlidande har lyst över oss hittills. Men ändå – vårt intellekt har gått emot oss. Hade vi lärt känna vårt eget Själv först, hade alla dessa saker blivit till hjälp för mänskligheten. Men bara för att vi har lärt oss litet eller ingenting om vårt eget Själv, så har just dessa saker vänts emot oss. I vilket ögonblick detta än händer, slutar världen att existera.

Endast i den mänskliga kroppen kan vi ha Livets Bröd. Vem kan ge oss Livets Bröd? Vem är det förkroppsligade Ordet (Ordet som blev människa). Det är Gud i människan – den verkande Gudskraften, manifesterad i människan, vilken kan ge dig en kontakt med Gud, Ordet. För detta syfte har vi anslutit oss till olika religioner. Detta är den grundläggande läran som lärdes ut av alla Mästare när de än kom. De som mötte dem, de fick Livets Bröd och Livets Vatten. Hur kunde de få det? Genom att resa sig över kroppsmedvetandet, genom att analysera sitt Själv från sinnet, kroppen och de utåtriktade sinnena. Det är en fråga om ren självanalys.

Vad betyder religion i verkligheten? “Re" betyder “tillbaka" och “ligio" kommer från roten “ligare" – att binda. Att återförena vår själ med Gud, detta är vad som menas med “religion". En sak är religionens sociala sida. Den har utvecklat sina egna seder, ritualer, riter och sitt eget sätt att be. Dessa är alla goda handlingar. De fastslår att vi skall läsa våra egna Skrifter. Vad är Skrifter? De är utmärkta vittnesbörd utifrån Mästarnas erfarenheter, vilka De hade med Gud och i att lära känna sig Själva, samt vilka saker som stod i vägen och vilka som var hjälpande faktorer. Det är ett utmärkt vittnesbörd. Man kunde säga att “tidigare (avlidna förflutna) Mästare talar genom böcker". Detta skapar ett intresse inom oss att ha samma erfarenhet som De hade i sina liv. Och såvida vi inte har fått samma erfarenhet kan vi inte vara helt nöjda. Detta skapar ett uppvaknande inom oss, en längtan eller en begäran inom oss att fortsätta med att försöka att lära känna Gud. Skrifterna kan skapa intresse men kan inte ge oss dessa sanna erfarenheter vilka Mästarna hade.

Att be och utföra vissa riter och ritualer är goda handlingar. Dessa utvecklar kärlek och hängivenhet till Gud. De är goda handlingar. De är till för att förbereda grunden. Och Kabir säger: “Det är synd om den mänskliga kroppen vi har fått, den högsta i hela skapelsen, det gyllene tillfället som vi har fått." Han säger: “Åh själ, vakna upp. Om du inte vaknar upp i den mänskliga kroppen, när skall du då vakna?" Förstår du? De gamla Veda-Skrifterna säger samma sak: “Vakna upp, stå upp och stanna inte, innan målet är nått."

Just dessa ord! Rishis använde samma ord, tusentals år tillbaka, och Kabir bara femhundra år tillbaka. Samma ord framfördes av Guru Arjan. Han sade: “Vakna upp, stå upp, du är på vägen tillbaka till Gud. Varför fördröjer du det?" Så vad är detta uppvaknande? Vi sover. Var? På den mänskliga kroppens och de utåtriktade sinnenas nivå genom att identifiera oss själva med dessa så mycket så att vi är vakna i det yttre men sover i det inre. Och vi känner inte till denna kontrollerande Kraft som håller oss i kroppen. Han finns också i det inre. Guru Arjan säger, “Två bröder lever i samma hus men tyvärr, den ene brodern talar inte med den andre." Och vilka är dessa? Vår själ och Översjälen ovanför. Han är den kontrollerande Kraften som håller oss i kroppen. Ett annat Helgon säger: “Själ och Översjäl, Gud, sover i samma säng. Men själen är alldeles identifierad med de utåtriktade sinnena och nöjen till den grad att hon är vaken i det yttre men sover i det inre. Och Gud väntar på henne när hon öppnar sina ögon. Gud är angelägen att ha oss. Men vi är ganska okunniga om detta. Barnet leker och modern väntar på att barnet skall komma hem för att äta. Det är något jämförbart med detta.

Mästarna säger: “Var som små barn för Guds kungarike är för barn". Barn har kärlek för alla. Om kungens barn och barnet av en man som passerar på gatan lämnas ensam med varandra, då kramas de, då älskar de varandra, och har det trevligt. Där finns ingen dualitet, ingen fråga om hög och låg, ingen skillnad. Och vi människor? “Vi är rika, vi är kunnigare – vi är högre, de andra är lägre." Så det är vad som menas med att bli som ett barn.

Vårt slutgiltiga mål är att lära känna Gud. För detta syfte har vi anslutit oss till de olika religionernas skolor eller institutioner. Vi måste se om vi har uppnått detta syfte eller inte. I alla religioner har Mästare kommit. Genom ett parallellt studium av religioner finner du att alla säger samma sak, naturligtvis på deras eget språk som var brukligt vid den tiden. Att säga att endast en religion har ensamrätt att känna Gud, detta styrks inte av historien. De säger samma sak, att du ska ha respekt för alla människor.

Och hur är det med dessa Mästare? De säger eller rättare sagt; Gud säger genom dem: "Jag och Fadern är ett." Så de har känt till det faktum att Gudskraften verkar genom en mänsklig kropp. Den som känner Gud, kan också låta andra känna Gud. "Ingen känner Fadern utom Sonen och den, för vilken Sonen vill göra Honom känd." Tulsi sade: "Om du vill vara lycklig sitt då vid någon Mästares fötter."

Vad är en Mästare? I det praktiska livet är Han en människa som du och jag med två ögon, två öron, två händer och två fötter precis som vi. Han föddes på samma sätt och kroppens inre och yttre uppbyggnad är likadan. Men det finns en väldig skillnad mellan Honom och en vanlig människa, därför att våra själar står under sinnets kontroll, och sinnet står under de utåtriktade sinnenas kontroll, och de utåtriktade sinnena attraheras av yttre nöjen. Vi är inte alls fria. Vi dras mot eller attraheras av en mängd olika saker.

Guru Arjan ger ett exempel: Antag att det finns ett hus, med en husmor och fyra till fem tjänsteflickor, och att ingen av flickorna lyder hennes befallningar. De står utanför hennes kontroll. I vilket tillstånd kommer hushållet då att befinna sig? I ett lumpet tillstånd. Ingen bryr sig om vad husmodern säger. Till att börja med måste våra tjänare (de fem sinnes organen) lyda våra befallningar. Vi borde inte låta oss styras av dem, utan de borde vara under vår kontroll.

Vi är husets invånare, "husmodern", och vi har fått fem tjänare nämligen de utåtriktade sinnena. Det finns fem medvetna utåtriktade fakulteter (de fem sinnena), som verkar genom de fysiska sinnesorganen. Syn genom ögonen; ögonen är bara de materiella eller yttre verktygen, hörsel genom öronen, lukt genom näsan, smak genom tungan och känsla genom huden. Dessa fem tjänare har styrt oss utåt under varje moment i livet.

Ibland känner vi att vi inte vill göra någonting alls, men ändå dras vi (vår uppmärksamhet) med all kraft till dessa utåtriktade sinnen. Så till att börja med måste vi ha kontroll över dessa tjänare. Du måste ha kontroll över synsinnet. Du måste kunna öppna ögonen, men även om dina ögon är öppna, skulle du inte se. Du har öppna öron. Du måste ha kontroll över dina öron. Även om du sitter i folkmängden, skulle du inte höra.

Vet du vad denna vilja är? Uppmärksamhet är själens yttre uttryck (själen visar sig i det yttre som uppmärksamhet). Genom uppmärksamhet fungerar dessa yttre sinnen. Du måste ha gjort dina erfarenheter från det dagliga livet. Ibland sitter du i ett mycket tillbakadraget tillstånd av uppmärksamhet, helt fången i någon tanke. Någon kallar på dig, men du hör inte trots att dina öron är öppna. Ibland är dina ögon öppna; Newton satt på vägkanten och löste några matematiska problem. Medan han var helt uppslukad av detta marscherade en musikkår förbi. Efteråt kom någon fram och frågade: "Newton, har musikkåren passerat?" "Nej, jag vet inte. Jag har inte sett eller hört något."

I det dagliga livet finner du att när du är väldigt engagerad i något och någon kallar på dig, så hör du inte trots att dina öron är öppna. På samma sätt kommer någon och sitter ner bredvid dig – kommer och går bort igen. Du är så absorberad att du inte vet vem som kom och vem som gick förbi. Vad är det? Det är vår uppmärksamhet, själens uttryck, som är fångad och kontrollerad, så att de utåtriktade sinnena inte kommer att fungera.

Det första är att ha kontroll över de utåtriktade sinnena. Det kontrollerar du genom att rikta din uppmärksamhet på ett visst ämne, en disciplinerad väg. Vad kommer att hända då, om du följer denna väg? Dina utåtriktade sinnen, dina tjänare, kan inte kontrollera och styra din uppmärksamhet längre. Nu låter vi våra ögon svepa. Vi ser ett underbart sceneri, något kommer att fånga din uppmärksamhet med all kraft. Du har inte blivit medveten om din vana att gå någonstans för att se några scenerier, någon bio eller vad som helst. Du vill inte gå, men dina ben går denna väg. Varje vana blir en del av din natur. Så detta är den naturliga vägen. Vi måste ha kontroll över dessa sinnen. Endast då kommer vi att vara i stånd att dra oss tillbaka från det yttre och gå inåt för att träffa Gud.

Var är Gud? Vi söker Honom i Skrifterna. I Skrifterna beskrivs uppenbarelserna som de gamla Mästarna hade, där de fann Gud. Var fann de Gud? De säger: "Gå inåt. Han är Själen av vår själ. Du befinner dig i kroppen och denna kontrollerande Kraft finns också inom dig." Så var en sak än befinner sig, om du önskar att hitta den, då måste du gå dit den är. Den närmaste möjligheten att möta Gud finns inom oss, där Han kontrollerar oss i kroppen. När vi kan vända  (vår uppmärksamhet) inåt för att se Honom, måste vi dra oss tillbaka från utsidan, och detta kräver att vi kan koncentrera vår uppmärksamhet på ett visst sätt för att ha den under kontroll.

Om du kommer från den brännande solen och går in i entrén till ett hus, då känner du lättnad. Men det är inte tillräckligt, utan du måste också resa dig över sinnena. Där finner du Gud. Först måste du dra dig tillbaka från utsidan. För det är den bästa, enklaste och naturligaste vägen som är skapad av Gud. Denna väg är att kontrollera din uppmärksamhet, att dra den tillbaka från utsidan.

Men du kan inte dra dig tillbaka från utsidan. Det är en svår sak. Jag ger dig ett exempel. Ett barn är instängt i ett mörkt rum. Vad kommer barnet att göra? Det kommer att försöka bryta sönder dörren, skrika och gråta. Men om barnet hittar något mycket intressant, attraktivt och fascinerande i det inre förblir det tyst. Så varför stannar vårt sinne då inte i det inre? Det springer iväg till utsidan, för att i de yttre tingen, vilka sinnet begär, ser det något nöje.

De yttre nöjena kan sedan delas upp i två saker: Den ena är vackra scenerier, skönhet; den andra, mycket vackra eller fascinerande ljud, sånger eller röster. Utvändigt är dessa de viktigaste sakerna som alltid attraherar vår uppmärksamhet i det yttre och vi upplever detta dagligen. Detta dagliga bruk har utvecklat en vana inom oss. Denna vana har blivit vår natur i det dagliga livet. Och denna vana måste vi försöka bryta. Men vi kan endast bryta den om vi hittar något mer fascinerande, lockande och attraktivt inom oss.

Gud tillhandahåller även dessa saker inom oss. Och vad är det? Gud är Ordet, vilket är den kontrollerande Kraften av vår själ i kroppen. Och Ordet har två aspekter. Ordet, den Verkande Gudskraften eller Gud, är Ljus och en ljuvlig symfoni av Ljud. Så när du drar dig tillbaka från det yttre då ser du Guds Ljus, som redan finns inom dig, och du hör Guds Röst som är mycket fängslande. När du får erfara denna inre njutning eller lycksalighet, kommer du naturligtvis att lämna allt det yttre.

Det är ungefär så här: Det finns två glas med vatten. I det ena glaset häller du i en halv eller en hel sked socker. I det andra glaset häller du i fyra eller fem skedar socker. Om du smaker på det första glaset, är det sött för dig, du skulle inte vilja lämna det. Men om du en gång fått smaka på en droppe av det andra glaset, då skulle du inte längre vilja dricka ur det första glaset. Vi kan inte skylla på sinnet, ty vi har givit det sådana saker och bortom dessa känner sinnet inte någon högre sötma.

Så när vi möter en Mästare, Han är kompetent att hjälpa dig att dra tillbaka din uppmärksamhet från det yttre, Han är kompetent att lyfta din själ över sinnena. Han kan dra dig upp ut ur den mänskliga kroppens järnridå, öppna ditt inre öga så att du ser Guds Ljus, vilket är väldigt attraktivt och vackert. Och Han öppnar också ditt inre öra så att du kan höra Guds Röst, sfärernas symfoni, sfärernas musik. Det är väldigt bedårande och vackert. All härlighet och skönhet finns inom dig. Det astrala planet är vackrare än det fysiska. Det kausala planet är ännu vackrare än det astrala, och när du överstiger både det astrala och det kausala planet, då finner du det mest vackra och bedårande.

Tulsi, ett stort helgon från Östern, berättar för oss, att när han nådde det tredje planet, Brahmand, tänkte han: "Det här är ett mycket vackert plan". Men när han hade överstigit Brahmand eller det tredje planet tyckte han: "Åh, Brahmand är som en toilett, ett smutsigt rum."

Så dessa mest underbara ting kan du smaka i det inre. När Mästarna talar om dessa inre ting, tror vi inte på detta. Kristus sade: "Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skulle ni då kunna tro när jag talar till er om det Himmelska." Så du ser, det är något som finns inom dig, Guds Ljus och Guds Ord, Guds Röst. Vi finner hänvisningar i Skrifterna. Om du stänger dörrarna (sinnena) till Guds tempel, din kropp, kommer du att se det Himmelska Ljuset. "Om ditt öga är enkelt, skall hela din kropp bli full av Ljus." Andra säger: "När dina utåtriktade sinnen har vänds inåt, är Ljuset där." Du behöver inte skapa det, visualisera det eller göra dig en föreställning om det. Det är en ren invertering av uppmärksamheten, att vända uppmärksamheten inåt, "att knacka på i det inre", som Emerson kallade det, att beskådande sitt inre. Res dig över sinnena, och du skall finna samma sak.

I de yttre platserna för tillbedjan finner du, att de är gjorda som en modell av människan. Det är kupolformade. Alla Hindutempel är kupolformade som huvudet. Där finns symboler av ljus och ljud, klockor ringer och ljus finns där. Gå till kyrkorna. De är korsformade eller näsformade. Du finner där brinnande ljus och klockringning. När man ber i Hindutemplen tänder man ett ljus och slår på klockan. Så detta är en modell, som satts framför oss, för att låta oss veta att sådant ljus och sådan ljudprincip vibrerar inom oss. Du finner det om du går in i ditt inre. Han, den vi måste finna, finns redan inom oss. Han är den kontrollerande Kraften av vår själ i kroppen. "Åh, du ovetande människa, varför har du sökt på fel ställe? Varför inte söka Honom där Han är, närmast intill dig? Och när ditt inre öga öppnas, ser du själv.

Om du möter en Mästare ger Han dig en praktisk demonstration av hur du kan gå in i det inre, hur du kan dra dig tillbaka från det yttre och träda in i människokroppens laboratorium. Han ger dig en åskådlig upplevelse av det inre, och du bevittnar att det är så, när du ges denna meditationssittning (Initiation). Innan dess var vi blinda. Vem är en blind människa? Mästarna definierar: "De, som inte har några ögon anses inte blinda. Blinda är de som har ögon på kroppens utsida, men där det inre ögat är slutet." När Mästarna kommer ger de oss alltid "ögon" (inre syn), du finner det i alla berättelser av alla Mästare. Det är dessa "ögon" Mästarna brukar ge. Innan du gick till Dem var du blind och kunde ej se detta Guds Ljus. Dina ögon var förseglade. Han bryter förseglingen och du börjar se Ljus. När du kommer tillbaka är du en seende människa. Nu sluter du ögonen och ser mörker i ditt inre. Men efter initieringen ser du Ljus varje gång du sätter dig för att meditera. Det är en stor skillnad, inte sant? När du går till Honom är du döv men Han bryter förseglingen av dina öron, och du börjar höra sfärernas ljuvliga symfoni.

Vilken välsignelse det är att ha en levande Mästare som är kompetent att ge dig en inre erfarenhet till att börja med. Kom ihåg, Mästarna ger dig inga falska löften om att du ska få se Guds Ljus efter döden – vem vet om du kommer att se det eller inte? De önskar dig något praktiskt (att du ska få se Guds Ljus och höra Guds Ljud under din livstid), kontanter, icke någon kredit (falska löften om att du ska få se Gud först efter din död) .

Mästarna säger, om du är en lärd människa i livet förblir du en lärd människa även när du lämnat kroppen. Men om du under livets gång varit en obildad, olärd människa, kan du inte genom att lämna kroppen bli en lärd människa. Du är här i detta rum. Om du går ut ur rummet är du densamma som inne i rummet. Därför skall vi förvärva denna inre erfarenhet under detta liv. En fågel i handen är bättre än 10 i skogen. Mästarna ger dig kontanter, något du kan se, så att du får en erfarenhet här i livet. De säger: "Tro inte blint på det mästarna talar om, tro inte heller blint på skrifterna. Du kan ta det som en hypotes, men du kan ej vara övertygad, förrän du själv har gjort samma erfarenhet." Det är vad Mästarna rekommenderar.

Som jag talade om för dig, så är en Mästare i grunden en människa som du själv. Liksom en läkare, som också är en människa, men genom att lära sig anatomi har utbildat sig och vet hur kroppssystemet fungerar. På samma sätt framträder en människa som har rest sig över kroppsmedvetandet och ser Guds ljus och hör Guds röst, som en människa som du och jag. Men Han är kompetent. När Han så vill reser Han sig över kroppsmedvetandet och går in i det inre. Om någon kommer till Honom (Gud i Honom – Han är Gud i människa, människa i Gud) hjälper Gud i Honom andra att också få samma inre erfarenhet. För att lösa livets mysterium är det därför nödvändigt att sitta vid någons fötter som redan har löst livets mysterium. För att lära känna Gud behöver du naturligtvis gemenskap med någon som känner Gud. Att tala om Gud är en sak, att lära känna Honom en annan. Att tala om rikedom är en sak, att vara rik en annan. Att tala om hälsa är en sak, att vara vid hälsa en annan.

När än Mästarna har kommit från tid till tid, har de förmedlat och gett oss dessa väldigt praktiska saker (den inre kontakten med Gud). "Ingen känner vem Fadern är utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd." Så människans lärare är en människa. När ett barnet är fött, så är modern hans lärarinna och hans bröder är också hans lärare. När han går till skolan, för att skaffa sig kunskaper i vissa ämnen, finns det lärare där. Även dessa är människor. Om du vill utveckla dig på något sätt, påbörja något ämne, måste du givetvis ha någon som är expert på detta område.

All yttre kunskap är beroende av de utåtriktade sinnena. Om du vill lära känna Gud, som är höjd över alla sinnen, som är outgrundlig, odefinierbar och som inte är inom förståndets räckhåll, behöver du då inte någon som kan hjälpa dig? Avgör själv i djupet av ditt hjärta. För att få denna inre erfarenhet behöver du någon som är kompetent att lyfta upp dig (ovan astral- och kausalplanet och ovan sinnets och sinnenas kontroll) en stund, så att ditt inre öga öppnas. Du börjar se Ljuset och du kan bevittna det då och där. Det kan vara mer eller mindre, beroende på varje människans förflutna erfarenheter (i detta liv och i tidigare liv).

Det är därför Kristus sade till sina lärjungar: "Många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det." Sedan sade Han till dem: "Vad ni hör viskas i ert öra, det ska ni predika på torgen." När du har funnit Sanningen, lös då livets mysterium (så att du blir ett levande exempel) för att attrahera uppmärksamheten av dem som söker efter Gud.

Det är allt, skulle jag vilja säga. Vi är lyckligt lottade över att ha fått en mänsklig kropp. Vi har anslutit oss till olika tankeskolor (religioner) för detta speciella syfte. Nu måste vi se om vi har uppnått dessa saker som alla Mästare sade och gav till dem som kom till Dem för detta ändamål. Om du har fått det, är du lycklig. Om inte? Du har åtminstone tagit de första stegen. Du behöver inte byta religion. Stanna där du är. Läran finns redan där. Det finns bara en sanningen. Alla Mästare som kom förkunnade samma sanning (Essensen av alla religioner är densamma). Nu behöver du någon som kan hjälpa dig att gå vidare.

Du läser Skrifter – bra. Men för att kunna förstå den rätta innebörden av Skrifterna behöver du någon som har gått denna väg, därför att Mästarna återgav vad de sett. Om vi tolkar dessa Skrifter utifrån intellektuell nivå kan vi inte få en rättvis bild av dem. Om du finner någon som har sett vägen (i det inre) och har fått samma inre erfarenheter, kan Han förmedla den rätta betydelsen av detta. Om jag till exempel säger: "Det är en klocka", genom att säga ordet ’klocka’ åsyftar jag bara den här klockan, inte en hund eller ett hus, en elefant eller en byggnad. Intellektuella gör olika tolkningar av en och samma sak. Om du vill förstå Skrifternas rätta innebörd, behöver du någon som har gått denna väg.

Vad beträffar utförandet av vissa riter och ritualer, så syftar de till att utveckla kärlek och hängivenhet inom dig. Det är det första steget. Det är goda handlingar. Du har tagit de första stegen. Ta nu nästa steg, res dig över kroppsmedvetandet: "Lär dig att dö, så att du kan börja leva."¹ Du kanske invänder: "Hur kan jag dö?" Paulus sade: "Jag dör dagligen." Guru Nanak säger: "Lär dig att dö hundra gånger om dagen." Muslimska helgon och alla andra sade detsamma. Det är en praktisk sak – att bli född på nytt in i ett högre plan. Det är öppnandet av det inre ögat, vilket ser Ljuset som redan finns där.

Så jag är inte här för att förespråka en ny religion. Förbli i den religion du är. Var en sann Kristen. Vad sade Kristus?: "Öppna det inre ögat och se Guds Ljus inom dig." Den som ser Guds Ljus, är en sann Kristen. Och om han ej har sett Guds Ljus, då? Vi tillhör denna lära, men vi har ännu inte blivit sanna Kristna. På samma sätt är en sann Sikh (Hindu, Muslim eller Buddist) en person som ser Guds Ljus. Du kanske har de yttre formerna. Det är det första steget. Att tillhöra och att leva i en religion är en välsignelse. Men vi måste resa oss över dem.² Om vi inte lever i en religion (med etiska och moraliska normer), uppstår korruption, eller vi måste skapa en ny religion. Varför inte förbli i de religioner, som är beprövade genom tidernas lopp. Om det finns någon korruption, lämna det åt sidan och följ den sanna läran som Mästarna gav ut.

Som jag talade om för dig, så har jag inte kommit med någon ny religion. Förbli i den religion du är. Det är sanningen, som alla Mästare har givit. Försök bara att möta någon som känner vägen. Du behöver en lärare i varje ämne. Vilket ämne vi än måste ta upp, låt oss sitta vid Hans fötter. Han är din sanne vän, din sanne broder. Han är kompetent att ge dig en inre erfarenhet av Gud och all förtjänst går till Honom. Ingen mänsklig varelse kan göra det, men Gud som är manifesterad i Honom, Han är kompetent att resa dig och ge dig en erfarenhet av ditt eget Själv.

Med dessa få ord är jag glad att ha tillbringat en dag i Sant Bani Ashram. Man frågade mig om jag kunde säga något om det lilla jag vet. Jag har gjort så gott jag kunnat för att i några få ord ge en sammanfattning av det hela. Dessa ord är tilltänkta för ett lugnt avvägande. Om du verkligen hungrar och törstar efter Gud, då är det endast Gud som kan skapa förutsättningar. Han kommer att skapa en förbindelse någonstans så att du kan börja gå vägen (tillbaka till Gud). När Mästarna kommer, ser de på människan från den mänskliga kroppens nivå eller den förkroppsligade själens nivå, inte från nivån av de yttre religionernas kännetecken som vi bär. Därför är Hans första uppgift att förena alla Guds barn, inte att blanda deras religioner till en, utan att låta dem förbli i den religion de är. Lyft dig helt enkelt över ditt kroppsmedvetande, för att nå Sanningen. Han har kompetensen att lyfta upp dig och du får den inre erfarenheten till att börja med. Tack för ert tålmodiga lyssnande.